God Jul och gott nytt år!

Zinnia får vara årets lusskatt här på bloggen och jag önskar alla en fröjdefull jul och ett gott nytt smällfritt år med era älskade husdjur.
Jag gruvar mig för Nyår med alla smällare. Både husdjur och vilda djur tar stor skada av den skiten och en del dör av stressen. 
Jag har lagt in lite länkar på förstasidan, dit ni som är intresserad av att köpa en katt, kan kolla igenom. På Brittsällskapet och Brittringen hittar ni specifikt Brittiskt kort- och långhår. På Sveraks köpakatt.se hittar ni raskatter och på Djurskyddet Örnsköldsvik samt Öbacka katthem, hittar ni hemlösa katter.
Jag läste en kommentar på sociala medier om att en del tyckte det var dyrt att köpa katt från katthem. Det kostar ca 10 000 kr eller mer per år, att äga en katt. De måste få kattmat som håller dem frisk, vaccin, kattsand, lekresurser, försäkring mm. Då måste var och en tänka över om det är ekonomiskt möjligt att ta hand om katten på ett, ur djurskyddsperspektiv, lämpligt vis, om man inte har råd med inköpet på ca 2000 kr. Jag anser att det faktiskt är möjligt, även om man har en inkomst på existensminimum. Men man kanske måste avvara mycket nödvändigheter åt sig själv, som kläder, nöjen mm. Så har min livvstil sett ut genom tiderna. Som husdjursägare är det inte ovanligt att man går med trasiga kläder, skippar att gå ut och äta eller fika osv. för katten går i första hand. Det största problemet är ju veterinärvård, för även om försäkring finns är ju självrisk samt den procent på vet vård man måste betala. oftast väldigt dyr. Jag har själv slut på min veterinärbuffert och det är ju en av anledningarna till att jag inte kan fortsätta med min uppfödning. Händer det något, som ett kejsarsnitt på jourtid, måste jag ta ett ofördelaktigt lån. Jag har heller inte råd med resor och HCM undersökningar längre, vilket är nödvändigt om man ska avla på en katt. Så vi måste fundera på hur veterinärvårdskostnaderna ska gå att få ned i framtiden. Det finns så många människor idag som lever ensamma och där ett husdjur är deras enda familjemedlem. Hur löser vi det så att man inte går i personlig konkurs, om man vill rädda livet på sitt älskade husdjur?
Jag har också sett nyheterna om de misshandlade korna, mitt hjärta blöder jag är glad att Djurrättsalliansen, som filmat, gör detta för djurens skull. Vem är annars djurens röst? Jag som jobbat som lantbruksavbytare vet att kor är bland de mest kärleksfulla och snälla djur som finns, de bara ger och ger. Att ha industriell animalieproduktion för att förse större delen av befolkningen med livsmedel, är ett mycket svårt och stort jobb. Lantbrukare har oftast en helt orimlig press till lite lönsamhet. Cowmanship, dvs att kunna deras beteenden, är en förutsättning, för att kunna hålla kor. Jag vet att det är svårt att förflytta en ko, och att de helst lägger sig i sitt eget bajs, så de blir fort smutsiga. Men man måste kunna deras behov och beteenden, inte misshandla dem för att allt ska gå så fort som möjligt. Jag har varit i många olika lagårdar och mött många olika bönder, där det varit väldigt olika syn på djur och många gånger har vanvård handlat om stress sjukdom, en orimlig arbetsbörda och okunskap men även stor brist på empati. Mitt drömyrke var djurskyddsinspektör, inte en dömande världsfrånvänd, utan en som kan samarbeta med djurägare för förbättring. Det behövs fler sådana, som kan stötta djurägare. Hur ska vi annars få mat om ingen orkar vara bonde längre? Det ämnet kan jag filosofera hur länge som helst om.
​ Jag funderar ofta rent allmänt; har vi människor ens rätt att ha husdjur? Förtjänar vi dem? Efter ett helt liv med djur, kan jag bara själv svara, att utan stor kunskap och empati, så ska man fundera x antal ggr, om man är en lämplig husdjursägare. Jag har upplevt en stor utveckling inom kunskap om husdjuren, deras behov och beteenden, där jag kan nörda in mig hur mycket som helst. Det är till 99 % alltid människans fel om ett husdjur inte beteer sig önskvärt och då får man läsa på och ta hjälp av proffs för att lösa problemet. 
Har du, som läser det här, problem med ditt husdjur, är du så välkommen att kontakta mig. Om inte jag kan hjälpa, så kan jag hänvisa vidare. Jag tar mig mer än gärna den tiden, för det innebär ett bättre liv för husdjuret och dess ägare. Något kanske jag har lärt mig efter ett helt liv med katter och andra husdjur samt olika kurser, och jag fortsätter ödmjukt lära mig mer så länge jag lever. Även jag har gjort fel pga okunskap så jag dömer ingen!